Nu pågår den intensiva perioden med god mat. Många av favoriterna på julbordet har ökat i pris sedan förra året enligt Statistikmyndigheten SCB. Samtidigt vill många företag bjuda sina anställda och kunder på ett julbord. Avdragsrätten för företaget är dock väldigt begränsad. Vilka regler är det egentligen som gäller?
Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är i så fall skattefria för de anställda.
Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås och som inte heller får ersätta en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag julbordet.
För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla.
Alltför påkostade julfester som kan räknas som lyxrepresentation är inte avdragsgilla för företaget och kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. Med lite sunt förnuft kommer man långt.
Om ett företag bjuder sina kunder handlar det om extern representation. Även för extern representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person.
För att det ska vara fråga om extern representation krävs att företaget bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om företaget bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation ska det var för att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften.
Reglerna om representation är desamma för en enskild näringsidkare som vill ta med sina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. En enskild näringsidkare kan inte utöva intern representation gentemot sig själv.
För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms som man får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är en ej avdragsgill kostnad.
Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms.
Anta att notan slutar på 500 kronor person och den debiterade momsen är 67 kronor. I stället för att proportionera momsen kan 46 kronor dras av i moms.
För övriga utgifter, kringkostnader, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högst momsen på 180 kronor.
The post Julbordens tid är här appeared first on Tidningen Konsulten.
Multinationella koncerner med en omsättning om minst 7 miljarder kronor ska lämna en land-för-land-rapport till Skatteverket enligt DAC4. I rapporten ska uppgifter om koncernens verksamhet för varje land lämnas och uppgifter per företag. Huvudregeln är att det så kallade yttersta moderföretaget i en koncern ska lämna en land-för-land-rapport för hela koncernen i sitt hemland.
Skatteverket har nu öppnat en ny e-tjänst för att lämna underrättelse om Land-för-land rapportering. E-tjänsten ersätter blanketterna SKV 2381 och SKV 2382. I den nya e-tjänsten kan listor på alla koncernföretag lämnas och få kvittens på lämnade uppgifter. Det krävs inte ett registrerat ombud eller fullmakt från bolaget för att lämna underrättelse för dess räkning. För att kunna använda tjänsten krävs i dagsläget e-legitimation. Skatteverket planerar att utöka inloggningsmöjligheterna för att underlätta för utländska företag.
Mer information och länk till e-tjänsten hittar du på skatteverket.se>>
The post Srf konsulten tipsar: Ny e-tjänst för DAC4 appeared first on Tidningen Konsulten.
Som delägare i ett fåmansaktiebolag behöver du tänka på några saker innan årsskiftet för att kunna tillgodoräkna dig så stort gränsbelopp som möjligt. Har du koll på att du har tagit ut tillräckligt med lön för att kunna tillgodoräkna dig ett löneutrymme vid beräkning av gränsbeloppet enligt huvudregeln nästa år?
Den som är verksam i betydande omfattning i ett fåmansaktiebolag har i normalfallet en kvalificerad andel i företaget. Det innebär bland annat att en utdelning till viss del blir beskattad i inkomst av kapital och till viss del i inkomst av tjänst. Den del av utdelningen som motsvarar ett gränsbelopp som beräknas enligt förenklingsregeln eller huvudregeln beskattas i inkomst av kapital med 20 procent. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomst av tjänst upp till en viss brytpunkt och därefter beskattas i inkomst av kapital med 30 procent.
Eftersom en utdelning motsvarande gränsbeloppet beskattas med 20 procent i inkomst av kapital är det viktigt att räkna på det varje år och beräkna det enligt den regel som är mest förmånlig. Det är den som äger andelarna vid ingången av beskattningsåret som får beräkna årets gränsbelopp.
Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt – antingen genom förenklingsregeln eller genom huvudregeln. Vilket sätt man beräknar gränsbeloppet på beror på om man tar ut lön och om man uppfyller förutsättningarna i övrigt.
För beskattningsåret 2023 får delägare till fåmansföretag ett gränsbelopp om 195 250 kronor att använda till utdelning som beskattas med 20 procent. Gränsbeloppet beräknas utifrån din ägarandel i företaget. Gränsbeloppet kan sparas till kommande år och räknas då upp med en särskild procentsats. Om du äger flera fåmansföretag så ska du vara observant på att förenklingsregeln bara får användas i ett fåmansföretag per år.
Gränsbeloppet för beskattningsåret 2024 kommer att vara 204 325 kronor, det vill säga det gränsbeloppet som kan användas för utdelningar med en beskattning till 20 procent under beskattningsåret 2024.
Huvudregeln innebär att gränsbeloppet beräknas dels på delägarens anskaffningsvärde för aktierna, dels på 50 procent av de kontant utbetalda lönerna i företaget. Den som tar ut lön från sitt företag kan beräkna sitt gränsbelopp enligt huvudregeln i stället för förenklingsregeln om huvudregeln ger ett högre gränsbelopp.
För att du ska kunna tillgodoräkna dig lönebaserat utrymme baserat på de löner som totalt sett finns i fåmansföretaget måste du äga mer än fyra procent av aktierna och det är viktigt att du, eller en till dig närstående person, tar ut rätt lön. Det är löneuttaget under året före beskattningsåret som påverkar möjligheten att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet. Alltså är det lönen som du tog ut 2022 som påverkar om reglerna får användas och hur mycket av utrymmet som i så fall får utnyttjas under beskattningsåret 2023. Lönen som delägaren eller närstående var tvungen att ha tagit ut under 2022 var det lägsta av 681 600 kronor eller 426 000 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget. Det innebär att den lön du tar ut under 2023 kommer att påverka möjligheterna för beskattningsåret 2024. Lönen som delägaren eller närstående är tvungen att ta ut under 2023 är det lägsta av 713 280 kronor eller 445 800 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget. Det är nu under 2023 som du kan påverka om du kan räkna på lönebaserat utrymme för 2024.
Det är endast kontant lön som får ingå i löneunderlaget. Det innebär att har lön betalats ut i form av förmån, till exempel bilförmån, ingår inte förmånsvärdet i beräkningen av lägsta lön som måste tas ut eller i löneunderlaget.
Det finns dock en möjlighet att innan årsskiftet lösa detta problem genom en så kallad omvänd löneväxling. Utgångspunkten är att en förmån inte ska tas upp till den del den ersätts av ett nettolöneavdrag. Det innebär att arbetsgivaren kan ge ut en extra kontant lön motsvarande förmånens värde och göra ett nettolöneavdrag med hela lönebeloppet och på så sätt omvandla löneförmånen till kontant lön.
Du kanske idag inte äger andelar i ett fåmansföretag men ligger i startgroparna för att börja din verksamhet i ett aktiebolag. Det är bättre att starta sitt aktiebolag i slutet av året eftersom det är den som äger andelarna i början av beskattningsårets som får tillgodoräkna sig årets gränsbelopp. Startar man företaget eller köper andelarna i början av ett år får man vänta ett helt år innan man får beräkna gränsbeloppet. Man tappar alltså ett års gränsbelopp.
The post Vad ska du som fåmansdelägare tänka på inför årsskiftet? appeared first on Tidningen Konsulten.
Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.
Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för dem som ansöker om arbetstillstånd från länder utanför EU/EES.
När man ansöker om arbetstillstånd är det Migrationsverkets ansvar att bedöma om kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt. Från och med den 1 november höjdes kravet från 13 000 kr till att alla som ansöker därefter måste ha en månadslön på minst 80 procent av dagens medianlön. Enligt Migrationsverket är det 14 991 anställda som redan jobbar i Sverige som har en lägre lön än så.
Medianlönen som presenterades 2023 är 34 200 kronor före skatt. Det medför att det nu krävs en lön på 27 360 kronor i månaden för att få arbetskraftsinvandra till Sverige. Lönekravet baseras på det innevarande årets medianlön och kommer att justeras årligen. Därför kommer den aktuella medianlönen vid tidpunkten för ansökan att användas som grund för Migrationsverkets bedömning.
Utöver att kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis. Även om månadslönen överensstämmer med kollektivavtal eller branschpraxis kan det hända att den ändå ligger under försörjningskravet. I sådana fall måste månadslönen uppgå till minst 80 procent av den medianlön som gällde vid ansökningstillfället för att kvalificera för arbetstillstånd, oavsett om anställningen är på heltid eller deltid.
I dagens samhälle finns det ett utbrett missbruk av systemet för arbetskraftsinvandrare, vilket ibland resulterar i låga löner, överarbete och brist på ledighet för arbetstagarna. Genom att höja lönekravet regleras de villkor som skapar förutsättningar för arbetskraftsinvandrare att arbeta i Sverige på ett rättvist och hållbart sätt, med målet att stärka deras position på arbetsmarknaden och minska konkurrensen med låga löner.
Arbetskraftsinvandringen utgör en betydande faktor för att möta kompetensbehov och stärka ekonomin i Sverige. Enligt en analys från IKEM har den haft en positiv inverkan, med betydande bidrag till både BNP och skatteintäkter. Det nya försörjningskravet hjälper till att skapa grunden för en mer balanserad och konkurrenskraftig framtid för både Sverige och våra arbetskraftsinvandrare, där rättvisa arbetsvillkor och ekonomisk stabilitet står i centrum.
The post Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare appeared first on Tidningen Konsulten.
