Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.
Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för dem som ansöker om arbetstillstånd från länder utanför EU/EES.
När man ansöker om arbetstillstånd är det Migrationsverkets ansvar att bedöma om kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt. Från och med den 1 november höjdes kravet från 13 000 kr till att alla som ansöker därefter måste ha en månadslön på minst 80 procent av dagens medianlön. Enligt Migrationsverket är det 14 991 anställda som redan jobbar i Sverige som har en lägre lön än så.
Medianlönen som presenterades 2023 är 34 200 kronor före skatt. Det medför att det nu krävs en lön på 27 360 kronor i månaden för att få arbetskraftsinvandra till Sverige. Lönekravet baseras på det innevarande årets medianlön och kommer att justeras årligen. Därför kommer den aktuella medianlönen vid tidpunkten för ansökan att användas som grund för Migrationsverkets bedömning.
Utöver att kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis. Även om månadslönen överensstämmer med kollektivavtal eller branschpraxis kan det hända att den ändå ligger under försörjningskravet. I sådana fall måste månadslönen uppgå till minst 80 procent av den medianlön som gällde vid ansökningstillfället för att kvalificera för arbetstillstånd, oavsett om anställningen är på heltid eller deltid.
I dagens samhälle finns det ett utbrett missbruk av systemet för arbetskraftsinvandrare, vilket ibland resulterar i låga löner, överarbete och brist på ledighet för arbetstagarna. Genom att höja lönekravet regleras de villkor som skapar förutsättningar för arbetskraftsinvandrare att arbeta i Sverige på ett rättvist och hållbart sätt, med målet att stärka deras position på arbetsmarknaden och minska konkurrensen med låga löner.
Arbetskraftsinvandringen utgör en betydande faktor för att möta kompetensbehov och stärka ekonomin i Sverige. Enligt en analys från IKEM har den haft en positiv inverkan, med betydande bidrag till både BNP och skatteintäkter. Det nya försörjningskravet hjälper till att skapa grunden för en mer balanserad och konkurrenskraftig framtid för både Sverige och våra arbetskraftsinvandrare, där rättvisa arbetsvillkor och ekonomisk stabilitet står i centrum.
The post Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare appeared first on Tidningen Konsulten.
Det är snart årsskifte men än finns det tid att påverka lönen för 2023. Du som är delägare i ett fåmansföretag behöver kontrollera ditt löneuttag för 2023. För att du ska kunna tillgodogöra dig det så kallade lönebaserade utrymmet för dina andelar under beskattningsåret 2024 behöver du redan under 2023 ta ut en lön som uppgår till en viss nivå. Det lönebaserade utrymmet påverkar hur stor del av utdelningen som kan tas ut med 20 procents beskattning i inkomst av kapital.
Läs mer i artikeln Vad ska du som fåmansdelägare tänka på inför årsskiftet?
The post Srf konsulterna tipsar: Dags att se över ditt löneuttag som delägare i ett fåmansföretag appeared first on Tidningen Konsulten.
Har du koll på reglerna om skydd för visselblåsare? Från och med 17 december 2023 kommer visselblåsarlagen även att omfatta mindre och medelstora företag med minst 50 anställda. Det innebär ökade krav på effektivitet, kontroll och regelefterlevnad.
Stora organisationer och offentliga arbetsgivare har haft krav på interna rapporteringskanaler för visselblåsare sedan 17 juli 2022. Nu börjar alltså detta krav gälla även mindre och medelstora organisationer.
Syftet med visselblåsarlagen är att göra det enkelt och säkert att anonymt rapportera misstänkta missförhållanden på en arbetsplats, samt att därmed förebygga och bekämpa korruption, oegentligheter och kriminalitet.
Det kan till exempel vara allvarliga risker, som kan skada individer, företaget, samhället eller miljön, såsom bokföring, intern bokföringskontroll, revision eller andra allvarliga oegentligheter som rör bolagets vitala intressen.
Genom ett visselblåsarsystem kan visselblåsare rapportera missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen anonymt och utan risk för repressalier.
En visselblåsare som inte är övertygad om att en intern rapporteringskanal inom organisationen skulle garantera en opartisk och rättvis hantering, kan i stället använda en extern rapporteringskanal, eller vända sig till massmedia.
Ett väl fungerande system minskar alltså risken att oegentligheter inom företaget sprids till media, utan i stället upptäcks och kan hanteras internt.
Den funktion på företaget som mottar rapporterna ska vara oberoende och självständig, samt hanteras av en begränsad krets, antingen en enskild individ eller en grupp personer. Rollen kan jämföras med ett dataskyddsombud enligt GDPR.
Även styrelsen, chefsjuristen eller revisorn på företaget kan vara mottagare av rapporterna. Detta säkerställer att rapporter behandlas objektivt och utan påverkan från interna intressen.
Mottagarna av rapporterna vara tillräckligt kompetenta för att kunna bedöma och agera på de inkomna rapporterna på ett lämpligt sätt. Detta säkerställer en ärlig och ansvarsfull hantering av visselblåsarrapporter och främjar öppenhet och integritet inom organisationen.
Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Länsstyrelserna är exempel på myndigheter som har utsetts av regeringen att inrätta och hantera externa rapporteringskanaler. Till dessa myndigheter kan du vända dig för att rapportera om missförhållanden inom exempelvis finansiella området, eller skatteområdet.
The post Visselblåsarlagen för mindre företag – att tänka på appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu pågår den intensiva perioden med god mat. Många av favoriterna på julbordet har ökat i pris sedan förra året enligt Statistikmyndigheten SCB. Samtidigt vill många företag bjuda sina anställda och kunder på ett julbord. Avdragsrätten för företaget är dock väldigt begränsad. Vilka regler är det egentligen som gäller?
Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är i så fall skattefria för de anställda.
Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås och som inte heller får ersätta en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag julbordet.
För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla.
Alltför påkostade julfester som kan räknas som lyxrepresentation är inte avdragsgilla för företaget och kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. Med lite sunt förnuft kommer man långt.
Om ett företag bjuder sina kunder handlar det om extern representation. Även för extern representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person.
För att det ska vara fråga om extern representation krävs att företaget bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om företaget bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation ska det var för att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften.
Reglerna om representation är desamma för en enskild näringsidkare som vill ta med sina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. En enskild näringsidkare kan inte utöva intern representation gentemot sig själv.
För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms som man får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är en ej avdragsgill kostnad.
Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms.
Anta att notan slutar på 500 kronor person och den debiterade momsen är 67 kronor. I stället för att proportionera momsen kan 46 kronor dras av i moms.
För övriga utgifter, kringkostnader, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högst momsen på 180 kronor.
The post Julbordens tid är här appeared first on Tidningen Konsulten.
